Mitt intryck som tillfällig Sverigebesökare är att de man pratar allra mest om i svensk media just nu (förutom Arbogamördaren) är
Blondinbella och
Björn Gustafsson. Den sistnämnda hade jag redan hyfsad koll på då i stort sett alla mina facebookvänner som befinner sig i Sverige har gått med i olika former av Björn Gustafsson-grupper. Han är rolig, söt och framställs som väldigt helylle (nykterist o s v) och en bra förebild, så framgången känns ganska välförtjänt tycker jag.
Blondinbella är 17 år och har Sveriges, om jag förstått det rätt, mest välbesökta blogg. Mitt första intryck är att hon är en helt vanlig blonderad 17-årig med för mycket pengar och fågelholksutseende. Har inte hunnit få något andra intryck än, får se om det kommer. Jag tycker det epidemiska spridandet av denna typ av jobbiga tonårstjejer med för mycket smink, gapig röst och modeblogg är bland det mest irriterande med Sverige för tillfället. Är man lite äldre och har tjänat massa cash på egen hand så visst, köp 20 000 kronors-väskor om ni vill, jag bryr mig inte, men jag är väldigt glad att jag hann växa upp medan en Champion-luvtröja eller ett par Levi's-jeans fortfarande var de mest åtråvärda plaggen (kanske var det annorlunda i större städer, vet ej). Jag minns när jag flög hem från Kraków efter nyår 06/07, vi anlände samtidigt som ett plan från London och i kön till passkontrollen hamnade även fem odrägliga tjejer i 16-årsåldern från detta plan. De höll alla i varsin Harrodspåse, några hade stora solglasögon (detta var i januari, inne på Arlanda) och de roade sig med att ta bilder på varandra i modellposer, med halvöppen mun och harrodspåsen + dyr handväska i armvecket. Den ena
skrek "jaaa pappa, vi är på Arlanda nu, fixar du en taxi eller?" i sin dyra mobil. Man riktigt såg hur samtliga i kön helst ville slå dem på käften. Minns att jag uppgivet tänkte att snart kommer 90% av alla småtjejer se ut och tyvärr även bete sig så, även de med mer begränsad budget.
Anyway, när jag läser Blondinbellas blogg undrar jag mest
varför i hela friden den har så extremt många läsare? Jag har full förståelse för att Sverige kryllar av modeintresserade som följer diverse modebloggar, men det här är inte ens en modeblogg, den handlar i stort sett bara om alla häftiga TV-intervjuer Blondinbella ska vara med i och hur eftertraktad hon är. Visst, hon ska ha cred för att hon redan (med hjälp av sin pappa som tydligen är någon slags chef, känns lite fel) har byggt upp ett starkt varumärke och tjänar sina egna pengar, men... jag vet inte, jag tycker bara hon verkar väldigt jobbig, och varför vill hon se ut som Victoria Silvstedt? Såg på
Debatt häromdagen om shoppinghysteri och konsumtionssamhälle. Blondinbella och Ebba von Sydow var med och ställdes mot väggen. Det kom bl a fram att Blondinbella kör med renodlad produktplacering i sin blogg och att hon nyligen fått betalt för att nämna ett visst varumärke i en intervju. Hon babblade massor om att
inspirera unga tjejer till att starta egna företag och annat blaj, och meddelade att det som skulle bli hennes shoppingfria månad sket sig efter fem dagar eftersom hon var tvungen att handla. Jag tycker det är skrämmande om hon ska vara någon slags förebild för Sveriges tonårstjejer. Hellre Ebba von Sydow i så fall som verkar smart och faktiskt har gjort karriär och fixat riktiga toppjobb.
Kanske börjar jag bara bli gammal, bitter och avundsjuk, jag vet inte. Nu ska jag på promenad och besöka Askersundbiblioteket. Lyckas alltid komma dit när de säljer böcker som de vill göra sig av med. För några år sedan köpte jag
Att förstå EU, i nyskick och helt olånad, för 2 kronor. För skojs skull kollade jag adlibris.se, de sålde exakt samma bok för över 400 spänn...
Jaha, hade precis skrivit ett långt och bra inlägg på min andra dator (min gamla lilldator fick följa med tillbaka eftersom min nyare, stora laptop är perfekt för att se på film men mindre bra att släpa med till campus) och då hänger den sig. F ö kan jag av någon anledning inte göra nya stycken på bloggtexten längre, så ursäkta att allt är som en stor klump text. Ska försöka lösa det.
Blev lite orolig för mig själv idag, är galet disträ. Brukar alltid göra en mental plan för kommande dagar när det gäller plugg vs gå på stan samt saker jag måste göra. Plötsligt slår det mig att helvete, det är IMORGON natt efter ett någon gång som jag måste hoppa på bussen (som jag ännu inte bokat) till Stanstead och flyga till Nordirland, jag kommer inte alls vara här på onsdag! Vet inte varför men jag har länge varit så totalt inställd på att det är på onsdag kväll jag åker att jag bara är glad att jag kom på det överhuvudtaget. Nu har jag alltså bara morgondagen på mig att packa, köpa något mer till Patricia, fixa min sista masteransökan med kopior, vidimering av en jäkla massa papper och allt vad det innebär. Helst ska jag även skriva klart min litteraturuppsats (idag bytte jag efter tre dagars ineffektivitet ämne och fick ihop 350 ord, alltid något) och söka mer utbildningar på studera.nu också. Så vill mina housemates boka mig mellan 19 och när jag nu måste åka också. Imorgon ska jag ställa mobilen på nio och lägga den i en garderob eller så så jag MÅSTE upp och vakna till, det går inte annars, imorse somnade jag med mobilen i handen igen efter att ha tryckt på snooze.
Anyway, eftersom jag har biblioteksnördat eller jobbat oavbrutet sedan jag kom tillbaka har jag inte hunnit kolla upp Nordirland alls förutom det som står i Lonely Planets guide till Västeuropa. Såg igår att det var där som "Bloody Sunday" och allt sådant har inträffat och det känns som ett väldigt slöseri att inte ha läst på eller sett någon film om det hela. Får väl lyssna på U2-låten med samma namn på planet och gå på museum eller något när jag väl är där.
För er som inte vet så ska jag hälsa på Patricia, en jämnårig spansk kompis jag jobbade med på Disney -05 och även delade rum med på sommaren -06. Efter det har jag hälsat på henne i Málaga en gång och för ett år sedan var hon här i Brighton några dagar. Nu bor hon i Derry på Nordirland sedan januari och jobbar på ett pizzaställe (måste ju kännas lite halvtaskigt efter en fin avslutad utbildning inom hotell och turism). Tydligen delar hon hus med två spanska kompisar hemifrån så Irlandsresan innebär förhoppningsvis även spanskaträning, även om jag och Patricia alltid blandar spanska, engelska och franska när vi pratar, det är kul. Hon kommer nog att jobba en del när jag är där vilket antagligen är bra om vi inte ska bli osams, då jag gillar sightseeing och hon gillar sömn. Alla klassiska kulturkrockar brukar inträffa när vi ses, hon tycker att jag måste prata mera i diskussioner med massa folk, jag hävdar att det inte går eftersom jag inte vill avbryta och dessutom blir avbruten efter en sekund om jag säger något; jag bryr mig inte så mycket om vad jag äter utan kan slänga ihop något på fem minuter och kasta i mig om jag måste ut på kvällen, hon måste ha lagad mat samt bröd och sitta länge och ta det lugnt, etc etc etc. Skickade sms förut idag och frågade om jag skulle ha med mig lakan eller vår luftmadrass (som vi svenskar gör, damnit), till svar fick jag "Men herregud kvinna, vi bor inte i Afrika, det är klart vi har sängar och sängkläder!". Frågade också om hon ville ha något annat från England och fick till svar att nä, men hennes housemate Carolina ville gärna att jag tar med en engelsman eftersom killarna är så fula på Nordirland.
Nej herregud, nu måste jag packa och hitta alla ansökningspapper, ciao!
