Kött!

Något av det bästa med att vara hos familjen är att man kan äta hur mycket gott som helst utan att betala ett öre. I Brighton är (taco)köttfärs och lite kyckling då och då det enda kött jag får i mig (det är dyrt och jag är snål), så varje gång jag kommer hem fullkomligt trycker jag i mig allt kött jag kommer över - lax, biffar, kyckling, you name it. Idag var jag ensam hemma och kände att det var dags att slå på stort, fyra lövbiffar blev det! Fick äta tillbehöret på en annan tallrik haha. Imorgon drar jag tillbaka till Brighton vid fyratiden (fick en svinbillig flygbiljett som landar normal tid, på gatwick! har aldrig hänt). Kommer vara tvungen att hänga på Arlanda i tre timmar men något ska väl sysselsätta mig med, kan juu läsa någon av de 7-10 st Se och Hör jag har med mig haha, bra att ha en farmor som gillar skvallertidningar. Idag har varit en ganska behaglig dag. Fick gå upp okristligt tidigt för att åka till frissan men det var nog lika bra. "Jag vill bara toppa, klipp av det som är slitet" sa jag, och som väntat, eftersom jag har världens torraste och mest slitna hår, resulterade det hela i att jag nu har kortare hår än på flera år. Passar verkligen verkligen inte i axellångt. När jag kom hem hade jag äntligen fått brev från Umeå med lite dokument, så nu har jag kunnat skicka iväg två av tre masteransökningar vilket var något av ett mål med min Sverigevistelse, bra bra. Kände dock att jag inte hann plugga men borde utnyttja den för min C-uppsats så perfekta boken jag lånat, och fick den briljanta idén att scanna in skiten istället. Scannade kanske 35 uppslag och fixade ihop allt i en powerpoint, som jag nu har på USB, lätt som en plätt! På kvällen följde jag av en impuls med Sofia på Aerobics i min gamla gympasal (som luktar precis likadant), det var jättekul! Gick på antingen aerobics eller renodlad dans från att jag var kanske nio (när började vi med jazzdans och teendance och sånt Regina? har minnesförlust) tills jag slutade gymnasiet (med ett två-årsstopp för innebandy någonstans i mitten), och kan verkligen verkligen sakna dansen ibland. Inte för att jag är någon naturbegåvning direkt men jag saknar kicken man får när man känner att allt sitter och man dansar i en stor grupp som är helt koordinerad. F ö kommer Let's Dance-Tobias (som nu tydligen ska vara med i So you think you can dance?) och Floorfiller-Tobias-eller-vad-han-nu-heter (som, upptäckte jag idag, också ska vara med där) från samma dansskola som jag dansat på, så vet ni det. Är ju pinsamt otränad för tillfället men det gick bra ändå, speciellt eftersom jag är rätt säker på att även instruktören gått på min gamla dansskola, hon blandade in massa danssteg jag redan kan. När jag gick ut därifrån var jag helt inspirerad och tänkte att NU ska jag börja motionera och powerwalka längs med stranden och bla bla, får se om det håller i sig. När jag kom hem blev det pizza och kycklingrulle så mina matvanor tänker jag inte ändra på än iaf. Jaja, klockan är 02.18 och jag ska upp halv åtta, God Natt

Mer snö

Askersund, 24 mars. Vad hände med global warming?

Om Blondinbella

Mitt intryck som tillfällig Sverigebesökare är att de man pratar allra mest om i svensk media just nu (förutom Arbogamördaren) är Blondinbella och Björn Gustafsson. Den sistnämnda hade jag redan hyfsad koll på då i stort sett alla mina facebookvänner som befinner sig i Sverige har gått med i olika former av Björn Gustafsson-grupper. Han är rolig, söt och framställs som väldigt helylle (nykterist o s v) och en bra förebild, så framgången känns ganska välförtjänt tycker jag. Blondinbella är 17 år och har Sveriges, om jag förstått det rätt, mest välbesökta blogg. Mitt första intryck är att hon är en helt vanlig blonderad 17-årig med för mycket pengar och fågelholksutseende. Har inte hunnit få något andra intryck än, får se om det kommer. Jag tycker det epidemiska spridandet av denna typ av jobbiga tonårstjejer med för mycket smink, gapig röst och modeblogg är bland det mest irriterande med Sverige för tillfället. Är man lite äldre och har tjänat massa cash på egen hand så visst, köp 20 000 kronors-väskor om ni vill, jag bryr mig inte, men jag är väldigt glad att jag hann växa upp medan en Champion-luvtröja eller ett par Levi's-jeans fortfarande var de mest åtråvärda plaggen (kanske var det annorlunda i större städer, vet ej). Jag minns när jag flög hem från Kraków efter nyår 06/07, vi anlände samtidigt som ett plan från London och i kön till passkontrollen hamnade även fem odrägliga tjejer i 16-årsåldern från detta plan. De höll alla i varsin Harrodspåse, några hade stora solglasögon (detta var i januari, inne på Arlanda) och de roade sig med att ta bilder på varandra i modellposer, med halvöppen mun och harrodspåsen + dyr handväska i armvecket. Den ena skrek "jaaa pappa, vi är på Arlanda nu, fixar du en taxi eller?" i sin dyra mobil. Man riktigt såg hur samtliga i kön helst ville slå dem på käften. Minns att jag uppgivet tänkte att snart kommer 90% av alla småtjejer se ut och tyvärr även bete sig så, även de med mer begränsad budget. Anyway, när jag läser Blondinbellas blogg undrar jag mest varför i hela friden den har så extremt många läsare? Jag har full förståelse för att Sverige kryllar av modeintresserade som följer diverse modebloggar, men det här är inte ens en modeblogg, den handlar i stort sett bara om alla häftiga TV-intervjuer Blondinbella ska vara med i och hur eftertraktad hon är. Visst, hon ska ha cred för att hon redan (med hjälp av sin pappa som tydligen är någon slags chef, känns lite fel) har byggt upp ett starkt varumärke och tjänar sina egna pengar, men... jag vet inte, jag tycker bara hon verkar väldigt jobbig, och varför vill hon se ut som Victoria Silvstedt? Såg på Debatt häromdagen om shoppinghysteri och konsumtionssamhälle. Blondinbella och Ebba von Sydow var med och ställdes mot väggen. Det kom bl a fram att Blondinbella kör med renodlad produktplacering i sin blogg och att hon nyligen fått betalt för att nämna ett visst varumärke i en intervju. Hon babblade massor om att inspirera unga tjejer till att starta egna företag och annat blaj, och meddelade att det som skulle bli hennes shoppingfria månad sket sig efter fem dagar eftersom hon var tvungen att handla. Jag tycker det är skrämmande om hon ska vara någon slags förebild för Sveriges tonårstjejer. Hellre Ebba von Sydow i så fall som verkar smart och faktiskt har gjort karriär och fixat riktiga toppjobb. Kanske börjar jag bara bli gammal, bitter och avundsjuk, jag vet inte. Nu ska jag på promenad och besöka Askersundbiblioteket. Lyckas alltid komma dit när de säljer böcker som de vill göra sig av med. För några år sedan köpte jag Att förstå EU, i nyskick och helt olånad, för 2 kronor. För skojs skull kollade jag adlibris.se, de sålde exakt samma bok för över 400 spänn...

Ytligt

Det är lustigt egentligen, i Brighton finns i stort sett alla större klädkedjor - H&M, Topshop, Zara, Miss Selfridge, Oasis, American Apparel, alla surfmärken, Fred Perry och hundratals andra stora och små butiker. Ändå hittar jag sällan något jag gillar (och om jag gillar det har jag troligtvis inte råd), utan blir istället lyrisk när jag shoppar i Sverige. Det finns så mycket snyggt överallt! Höll mig i kragen under dagens shoppingrunda i Örebro och handlade iaf bara en fin blomming klänning på Gina Tricot(!). Nu ska jag spela Guitar Hero med mina brorsor.

Let it snow, let it snow, let it snow!

Denna syn mötte mig när jag till slut masade mig upp ur sängen halv tolv (har insett en gång för alla att jag är fullt kapabel att sova tio timmar i sträck utan att vakna, ska ställa klockan i fortsättningen). Känns ganska exotiskt och bra.