Obehagligt möte

Igår hände något obehagligt. Jag och Malin var hos Sandra och åt supergod laxmiddag för att fira att vi är i stort sett klara med C-uppsatsen (inlämningsdatumet blev uppskjutet en vecka men jag har bara 100 ord och lite sidnummer och sånt som ska fixas nu). Gick därifrån över ett någon gång och gick samma väg hem som jag har gjort massvis med gånger förut själv. Är inte speciellt rädd av mig när det gäller att gå själv men man går ju ändå och tänker på att det är bra om man ser folk och att det är hus runt och så, säger alltid att jag känner mig trygg här för att gatorna är helt kantade av hus som sitter ihop. Mitt i dessa tankar svänger jag av på den enda 30-meterssträckan på hela vägen där det inte är några hus, två gator nerförsbacke från mitt hus. En väldigt fet och långhårig man kommer ut från den oupplysta halvan av vägen bakom några bilar och säger något. "Ursäkta?" säger jag, "får jag knulla dig i fittan?" säger han, "eh. nej!" säger jag med mitt mest dryga tonfall, "jag ska knulla sig i fittan" säger han och går hyfsat långsamt över vägen, och jag ser att han... smeker sig själv så att säga. Hann tänka väldigt mycket på bara några sekunder, först att jag inte skulle visa att jag var rädd och säga något nedtryckande à la mammas kompis som sa till en blottare att han skulle stoppa in sin snopp igen för den lilla var minsann ingenting att se (varpå blottaren gjorde just det), sedan att om en av alla bilar där var mannens skulle han hur lätt som helst kunna tvinga in mig i den, sedan att helvete, nu kommer jag bli våldtagen, sedan att han faktiskt var extremt fet och aldrig skulle hinna ikapp mig, så jag sprang. Som tur var är den gatan helt rak så jag såg att han inte följde efter mig (vilket var en jäkla tur eftersom jag blev helt spyutmattad efter bara 100 meters springande i uppförsbacke, i regn och med en tung ryggsäck som skumpade). Lyckades när jag sprang hiva upp mobilen och letade efter mina nycklar, dels för att kunna låsa upp snabbt och dels för att mina tre eiffeltorn till nyckelringar är vassa och bra. Väl utanför min dörr efter ytterligare ett springpass inser jag att jag faktiskt inte har med mig nycklarna, så jag ringde till Annika (som nu har börjat blogga på annikdot.blogspot.com) som kom och öppnade. Extrem tur att mina housemates var hemma egentligen. Antagligen är det väl bara någon patetisk man som är ute efter att skrämma folk, men jag hoppas verkligen att det inte kom någon tjej med höga klackar (=inte lätt att springa) och mycket alkohol i blodet efter mig, det var ju ändå fredag natt. Jag hade som tur var mina converse på mig, perfekta att springa i. Jaja, så var det med det, har väl inte fått några men av detta (då hade jag inte bloggat om det), men tänker idag inhandla överfallslarm om jag hittar samt någon typ av hårspray eller vad som helst som inte är trevligt att få i ögonen, sedan blir det nog att åka taxi nästa gång. Nu ska jag in till stan och handla kamera, kul! Återkommer förhoppningsvis med någon bild senare.