Hastings

Nu sitter jag pa bibblan i Hastings och surfar gratis i en kvart till. Allt funkar bra hittills bortsett fran lite strul jag var tvungen att reda ut, men det fixade sig igar som tur var. Forsoker att inte jamfora for mycket med Torquay for det AR mindre och lite trakigare har, och aven om jag kommer jattebra overens med de andra tre internationella ledarna samt nagra lokala och umgas mycket med dem sa ar det ingen som jag klickar jattemycket med, som Francesca och flera andra ledare pa forra resan. Min lokala ledare ar ratt trakig och gor ingenting om jag inte ger honom instruktioner (forsta kursen), men det funkar. Saknar min Torquayledare. Det som ar valdigt bra den har gangen ar gruppen, nastan alla ar valdigt positiva och hur gulliga som helst. Inga ledare kor EF-dansen pa discot har sa mina norskor insisterade pa att jag skulle lara dem nar vi var i en nationalpark (det ar ocksa bra har - allt ar mer fritt sa jag tog helt enkelt med mig 12 fran norska gruppen och akte dit, ar ju halvvags till Brighton sa jag vet vad jag sysslar med), sa igar onskade vi laten och jag hade nagon slags egen danskurs med halva dansgolvet bakom mig haha, de andra ledarna var imponerade. Nu ar min internettid ute snart. Hoppas allt ar bra hemma!

datanörd

Jag har nu suttit i över två timmar och mailat massa norska tonåringar, känner mig väldigt professionell (hjälp, två s?) och motiverad. Dessutom har jag epilerat (aj) ena benet (hann inte andra innan det blev mörkt, och min lampa är dålig) för att spara in massa raktid i Hastings. När jag åkte till Torquay hade jag oplockande ögonbryn, flottigt hår och noll sömn eller förberedelse i bagaget. Nu jäklar, nu ska jag vara förberedd! Dessutom får jag sova, om jag inte gör som jag alltid gör och panikpackar hela natten. Idag har jag jobbat på Sports World 10-16 och imorgon samt tisdag blir det 10-18, usch och fy. Nu ska jag äta chokladglass och se på lite Grey's Anatomy, god natt.

Dagens Google

Idag har folk googlat sig hit på: "vad betyder mi corazon", "torquay måndag", "korkgök" (Jenny?), "villkorligt behörig till utbildningen", "beachy head" (kan vara det google-ordet som givit mig mest besökare, skumt nog) samt "fleet street". En varierad skara besökare med andra ord.

Daytripper

Jag trodde jag skulle vara ensam turist men knallade rakt in i en fint klädd spansk guidad tur. Kände att jag behövde göra något vettigt av min dag och ville samtidigt utnytja mitt busskort nu när det inte är så många dagar kvar på det, så det fick bli en bussresa till Tunbridge Wells! Mindes bara att jag sett något om staden och "Victorian Arcades" på baksidan av en buss, men det lät ju intressant så jag läste på Wikipedia och bestämde mig för att dra dit. Helt sjukt egenligen hur långt man kan komma på busskortet, Tunbridge Wells ligger knappt två timmar bort och man åker t o m in i ett annat grevskap, Kent. Staden har drygt 50 000 invånare och jag fattar inte varför jag inte åkt dit innan, supermysigt ställe och väldigt fin väg på väg dit. I England verkar det i motsats till många andra länder anses mycket finare att bo på landet än i en stad, och jag vet inte hur många riktiga mansions vi passerade på väg dit. Wikipedia menade att Tunbridge Wells länge varit känt som ett snobbigt ställe, men det är inte helt sant eftersom "minst två områden har sociala problem". På muggarna i turistshopen stod det att Tunbridge Wells länge setts som ett ställe där "quintessential Englishness and correctness" frodas. Efter vad jag såg verkar det stämma. Visst, jag såg några chavs (benämning på lägre arbetarklass som lever på bidrag, får barn när de är barn själv och lallar omkring i träningsoveraller), men det verkar vara ett "fint" ställe. I det extremt klassindelade England har jag lärt mig vilka tecken som pekar på bildad och välbeställd befolkning och tvärtom. Man kan se det på vilka dagstidningar som ligger mest synliga i tidningsaffärerna, vilka klädaffärer som finns, hur folk är klädda (här gick män omking i skjorta och finbyxor och tjejerna hade inte minikläder), vilka mataffärer som finns (Marks & Spencer och Waitrose = finare än t ex ASDA), hur folk pratar o s v i oändlighet. Här hade alla fin accent och jag vet inte hur många "oh dear!" jag hörde. Tunbridge Wells blev känt på 1600-1700-talet som en fashionabel spaort och folk flockades för att bada i badhuset, innan det blev mer poppis att åka till Brighton och liknande för att bada i havet. Jag tittade på gamla området från den tiden (se bilder), gick till det lokala museet samt besökte ett stort och flashigt (mycket mycket finare och större än det i Brighton konstigt nog) köpcentrum som invigts av prinsessan Diana 1992. Jag har alltid något behov av att handla något från platser jag besöker, så från Tunbridge Wells blev det en magnet, en inbunden skrivbok för £1 samt pepparkaksformar i form av en hand, en delfin, en gris (inte som den typiska svenska) samt en dinosaurie. Är mycket nöjd med sistnämda! Var inne i supersöt bakaffär så jag var tvungen att köpa något där... F ö har jag nyss pratat med Francesca, min rumskompis från Torquay. Som jag redan visste fick hon ett nytt kontrakt eftersom någon hoppade av och åker dit igen på måndag. Nu har hon även fått resa på att hon ska bo på kära gamla Barton Road igen! Argh jag är så avundsjuk, hade gett väldigt mycket för att få åka tillbaka jag också! Vi hade så himla roligt, inte ofta jag träffar folk med lika lite behov av sömn som jag själv ("Ska vi också gå hem nu? "Eh, nej! Vadå ville du gå?" "Nej! Var rädd att du ville dra!"). Men men, det ska givetvis bli kul att åka till Hastings också. Killen på Norgekontoret skrev förra fredagen att han då skulle lägga ut mitt ledarbrev på internet. Gissar att det blev något fel med det för efter en vecka utan ett enda mail har jag nu fått fem från små söta norskor som presenterar sig inom loppet av några timmar, kul kul! Åh det är så irriterade att jag inte kan göra nya rader!

Idag har jag varit utanför dörren i två timmar. Övrig tid har mest spenderats framför datorn. Känns som om mina ögon blir fyrkantiga snart om jag inte fyller mina dagar med något. Ska vara mer aktiv imorgon eftersom jag egentligen har jättemycket att göra. Började dagen med att prata med en av mina söta italienska tjejer från min Torquay-klass (det är så kul när ens studenter skriver, eller addar mig på msn eller facebook. Kanske var en rätt bra ledare trots all förvirring), sedan blev det en lååång skvallersession med min italienska rumskompis från Torquay. Saknar att prata med henne, man hinner ju lära känna varandra rätt bra om man delar rum i tre veckor. Måste dessutom om jag fattat rätt skicka in någon slags dagbok från resan till EF. Eftersom dagarna var extremt busy där och jag hellre utnyttjade ledig tid till att mingla med andra ledare än att sitta och trycka framför en dator blir det att skriva hela skiten nu, på en gång. Tur att jag hittade schemat så jag vet vad vi sysslade med. Med hjälp av det, bilder samt mentalt pussel har jag nu kommit halvvägs. Är iaf tillbaka i Brighton nu, åkte hit med päronen + bror och passerade Danmark, Holland, Belgien och Frankrike innan vi nådde fram till Dovers vita klippor (that's right, åkte faktiskt Dover - Calais! Eller ja, Calais - Dover om man ska vara petig). Familjen åkte vidare till Wales imorse efter två dagar i min nuvarande hemstad. Det känns lite skumt att vara tillbaka, och om jag ska vara ärlig känns det lite som att det räcker nu, det är dags att dra vidare. Ska tillbaka drygt en vecka i slutet på Augusti och säga farväl till staden (samt tråka med agencyn och städa ihjäl mig eftersom jag blir den sista att åka), sedan blir det Uppsala och det känns väldigt bra. Fick mail om Eurocultureprogrammet igår med MYCKET text att plugga in innan terminsstart. Äntligen kunde jag även se vilka andra mailadresser hon skickat till, och därmed få veta lite om vilka jag kommer att gå med. Av adresserna att döma är minst två ryssar, minst en är britt och en är tysk. Ska bli kul att börja faktiskt, är peppad! Nej, EF-dagboken väntar.

Viva la vida

Sitter hemma i ett regnigt Sverige, men bara tills i eftermiddag då jag hänger med familjen i bilen till England. Pappa ska på Enduro-VM i Wales och måste därmed ha van och husvagn, vilket givetvis är perfekt för mig då jag kan skicka med all skit jag samlat på mig under 1½ år i Brighton. Ska bli rätt kul att åka bil faktiskt, har åkt bil till Sydeuropa varje år under hela min uppväxt så det är nemas problemas. Ska köpa tidningar och kakor i Frankrike och alkohol i Tyskland. Just det, har ju inte berättat att jag fått ett nytt kontrakt! Sista dagen i Torquay insåg jag att jag måste göra allt för att slippa jobba på Sports World i en månad, så jag mailade till EF-kontoret i Sverige och sa att de kunde kontakta mig om någon hoppade av. Dagen efter ringde de och gav mig jobb! Den 23 Juli åker jag till Heathrow (yep, slipper flyga) och möter 29 norska tonåringar för att därefter åka med dem till Hastings! Älskar Norgekontoret, de verkar mycket mer organiserade än det svenska. Den här gången har jag skrivit ledarbrev och sånt så det är bara att vänta på mail från de små norrbaggarna. Ska bli kul också att ha en helt egen grupp istället för en gigantisk på 60 pers att hålla ordning på. Har inga större förväntningar på staden (har åkt igenom med buss) och jag vet att jag inte kommer ha lika stor tur igen med rumskompis etc, plus att skolan är mycket mindre = mindre personal = mindre party. Kommer att vara grymt nervös den här gången över vem min lokala ledare blir. När jag kom till Torquay mitt i natten och en liten blond kille presenterade sig som min lokala ledare visste jag inte ens att jag skulle ha en sådan, och inte förrän nästa dag förstod jag att han endast jobbade med mig och att vi skulle göra hela schemat för vår internationella grupp. Trots viss frustration från min sida (och antagligen från hans också) ibland kom vi superbra överens så jag hoppas hoppas hoppas att allt går lika smidigt den här gången, det känns som att så mycket beror på hur ens ledare är. Det ska iaf bli riktigt kul med en resa till, har haft så himla kul de sista tre veckorna. Jag har lärt känns massa nytt folk varav jag tror jag kommer hålla kontakten med några stycken, jag har till slut fått kläm på den brittiska accenten (alla där pratade så fint! Brightondialekten är rätt ful), jag har sett en annan del av landet, äntligen har jag lärt känna lite britter (har fått fler engelska facebookkontakter på tre veckor där än på 1½ år i Brighton vilket är lite pinsamt) och jag tycker jag fick bra kontakt med de flesta av studenterna. Det är en speciell känsla när den lilla gulliga italienska tjejen i min klass blygt kommer och visar mig att hon tagit smygkort på en svensk kille hon gillade, eller när man lyckas övertala en tjej som ville åka hem första dagen att stanna och hon sedan har jättekul, eller när man hör ens fransyskor säga till varandra på franska att de tycker jag är jättebra. Det känns ändå som att det lite saker jag skulle ändra på nästa gång så det är kul att få köra en kurs till från början. Det känns som om jag är inne i en bra period just nu, har flyt! Jag fick VG på C-uppsatsen och har en fil. kand. i bagaget, jag fick precis det sommarjobbet jag ville ha och hade supertur med allt, har hittills pratat med min f.d. rumskompis varje dag och min ledare tycker jag ska komma tillbaka och vara hans ledare igen, jag lyckades hyra ut mitt rum när jag var borta, jag har ett nytt kontrakt och resten av sommaren är därmed räddad, jag kom in på min drömutbildning till hösten, igår skrev jag under ett kontrakt på ett korridorsrum i Uppsalas mest eftertraktade studentområde, etc etc. Nu ska jag ut och jogga lite, over and out. (ber f ö om ursäkt om all denna text publiceras i en stor klump, dum-blogger låter mig inte göra nya rader).

Nostalgi

Nu är jag hemma i Sverige. Längtar tillbaka till Torquay men har iaf lite roliga saker framför mig också. Skulle precis ut och sola i trädgården men ville passa på att slänga upp lite bilder när det för första gången sedan jag kom hem faktiskt fungerar. Uppdaterar nog mer senare idag.

Det drar ihop sig

Nu har vi bara onsdag och torsdag kvar har i Torquay innan vi drar till London och sedan hem. Jag vill vill vill inte aka, jag skulle latt kunna stanna lika lange till. Nu ar vadret fint, alla ar trevliga, jag ar bra kompis med en italiensk och tva finska ledare som jag hanger med jamt, mitt boende ar bra, min lokala ledare ar rolig och gullig (och ung och upptagen), skolan ar fin, vi gor massa roliga grejer tillsammans i personalen (i lordags var vi exempelvis pa middag + utgang med Mexikotema, alla hade gigantiska hattar), nastan alla elever ar urgulliga och livet ar gott helt enkelt. Imorse fiskade vi krabbor med min grupp, sedan var jag pa sjukhuset och vande med en student, sedan gick jag ner till banken med min co-ledare och satte in pengar och gick upp igen, sedan motte jag en av finskorna och joinade vara co-ledare och lunchade pa en pub med takterass med havsutsikt. Ikvall har min ledare fotbollstraning sa jag ska ta med klassen och kora lasergame, blir nog kul. Ah det blir sorgligt att aka, vill inte tillbaka till Sports World.