Är trött och har ont i magen (tenta på tisdag och då kommer den hittills härligt frånvarande magonten som ett brev på posten) så det här blir nog ett kort inlägg, tänkte bara berätta att jag i fredags var på mitt livs första gasque, som Wikipedia definierar som "studentikos fest med sittning". Mer specifikt var det recentiorsgasque (recentior = ny student vid Uppsala tydligen) och feg och fjantig som jag är struntade jag i att gå på den min egen nation (SNerikes - logiskt nog) höll utan hängde istället med en tysk klasskompis till Östgötas. Jag tycker de har absolut finaste nationsbyggnaden samt troligvis också den finaste balsalen (se suddig bild - det gällde att passa på att ta kort när det var toapaus eftersom man knappt såg några kameror alls, etikettfel? Är f ö jag som sitter till vänster och flashar min EF-bränna), så det var nog ett bra val.
Först hade vi samling vid nationen och gick sedan i tåg upp till universitets aula med flaggbärare (ok, kändes lite fel här att vara med Östergötland, men folk verkar joina ganska random nationer ändå) och allt. Väl där blev det tal och musik från någon nationskör, och sedan bar det av tillbaka till nationen för välkomstdrink och mingel. Här var jag väldigt glad att jag inte var där själv för let's face it, svenskar är usla på att mingla (framförallt jag) och folk verkade hålla sig i sina grupper, utom då givetvis de internationella studenterna som jag i mitt tysksällskap per automatik hängde med. Efter ett tag var det dags att ta plats i den stora salen och där blev vi sedan sittande i ett antal timmar, men tiden gick väldigt fort. Folk höll tal, Västergötlands manskör sjöng (tyskan var f ö mycket imponerad av hur snygga de var), några spexade, alla sjöng massa snapsvisor och skålade hejvilt. Vi fick, enligt menyn "tartar på rökt och gravad lax med gräslökssås" (underbart gott, särskilt eftersom klockan var runt sju och jag endast ätit flingor under dagen) som förrätt, lammrostbiff med potatisgratäng och rödvinssås som huvudrätt samt lingon- och marängparfait till efterrätt. Samt öl, snaps, vin, kaffe och konjak. Efter middagen spelade ett liveband och de hade någon klubb i något av de andra rummen, det var kul även om det inte var något jättedrag direkt (vid det här laget, efter att ha druckit upp all ovannämnda alkohol plus påfyllning, tyckte nog alla att allt var kul). Vi fick även varsin biljett man kunde lösa in mot en pizzaslice senare under natten, mycket bra initiativ. Lyckades haffa de enda två utbytesstudenterna från gamla kära Sussex också! Pratade om Brightonklubbar (brightonbor frågar ALLTID vilka klubbar man brukade gå till inom två minuter efter att man blivit presenterad, samma sak när jag var i Hastings, antar att det säger vem man är) och jämförde Sussex och Uppsala, samt diskuterade det faktum att man automatiskt får lite indierockigare musiksmak och modifierar sin klädstil en aning efter en tid i Brighton. Ah, nostalgi. Dansade en del och minglade runt med utlänningarna tills det stängde. Lämnade rummet vid 15 och kom hem runt 03 (högklackat), så det blev verkligen en helkväll.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att det blev en lyckad gasque. Måste dock erkänna att jag tycker vissa delar är lite fjantiga, speciellt med alla titlar inom nationsväsendet och vissa etikettsregler. Kände mig lite som en obildad lantis som snirklat sig i den finakademiska världen, en för mig rätt främmande värld, men det gick bra ändå. Hela grejen med att sitta i en pampig balsal, lyssna på manskör och massa tal om traditioner (och pikar mot Lund, "en liten ort någonstans i norra Danmark"), och det faktum att killen bredvid drog ut min stol åt mig, var en intressant upplevelse. Jaja, nu ska jag gå och lägga mig innan denna text blir ännu längre, kan ju som ni vet uppenbarligen inte fatta mig kort.
Är trött och har ont i magen (tenta på tisdag och då kommer den hittills härligt frånvarande magonten som ett brev på posten) så det här blir nog ett kort inlägg, tänkte bara berätta att jag i fredags var på mitt livs första gasque, som Wikipedia definierar som "studentikos fest med sittning". Mer specifikt var det recentiorsgasque (recentior = ny student vid Uppsala tydligen) och feg och fjantig som jag är struntade jag i att gå på den min egen nation (SNerikes - logiskt nog) höll utan hängde istället med en tysk klasskompis till Östgötas. Jag tycker de har absolut finaste nationsbyggnaden samt troligvis också den finaste balsalen (se suddig bild - det gällde att passa på att ta kort när det var toapaus eftersom man knappt såg några kameror alls, etikettfel? Är f ö jag som sitter till vänster och flashar min EF-bränna), så det var nog ett bra val.
Först hade vi samling vid nationen och gick sedan i tåg upp till universitets aula med flaggbärare (ok, kändes lite fel här att vara med Östergötland, men folk verkar joina ganska random nationer ändå) och allt. Väl där blev det tal och musik från någon nationskör, och sedan bar det av tillbaka till nationen för välkomstdrink och mingel. Här var jag väldigt glad att jag inte var där själv för let's face it, svenskar är usla på att mingla (framförallt jag) och folk verkade hålla sig i sina grupper, utom då givetvis de internationella studenterna som jag i mitt tysksällskap per automatik hängde med. Efter ett tag var det dags att ta plats i den stora salen och där blev vi sedan sittande i ett antal timmar, men tiden gick väldigt fort. Folk höll tal, Västergötlands manskör sjöng (tyskan var f ö mycket imponerad av hur snygga de var), några spexade, alla sjöng massa snapsvisor och skålade hejvilt. Vi fick, enligt menyn "tartar på rökt och gravad lax med gräslökssås" (underbart gott, särskilt eftersom klockan var runt sju och jag endast ätit flingor under dagen) som förrätt, lammrostbiff med potatisgratäng och rödvinssås som huvudrätt samt lingon- och marängparfait till efterrätt. Samt öl, snaps, vin, kaffe och konjak. Efter middagen spelade ett liveband och de hade någon klubb i något av de andra rummen, det var kul även om det inte var något jättedrag direkt (vid det här laget, efter att ha druckit upp all ovannämnda alkohol plus påfyllning, tyckte nog alla att allt var kul). Vi fick även varsin biljett man kunde lösa in mot en pizzaslice senare under natten, mycket bra initiativ. Lyckades haffa de enda två utbytesstudenterna från gamla kära Sussex också! Pratade om Brightonklubbar (brightonbor frågar ALLTID vilka klubbar man brukade gå till inom två minuter efter att man blivit presenterad, samma sak när jag var i Hastings, antar att det säger vem man är) och jämförde Sussex och Uppsala, samt diskuterade det faktum att man automatiskt får lite indierockigare musiksmak och modifierar sin klädstil en aning efter en tid i Brighton. Ah, nostalgi. Dansade en del och minglade runt med utlänningarna tills det stängde. Lämnade rummet vid 15 och kom hem runt 03 (högklackat), så det blev verkligen en helkväll.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att det blev en lyckad gasque. Måste dock erkänna att jag tycker vissa delar är lite fjantiga, speciellt med alla titlar inom nationsväsendet och vissa etikettsregler. Kände mig lite som en obildad lantis som snirklat sig i den finakademiska världen, en för mig rätt främmande värld, men det gick bra ändå. Hela grejen med att sitta i en pampig balsal, lyssna på manskör och massa tal om traditioner (och pikar mot Lund, "en liten ort någonstans i norra Danmark"), och det faktum att killen bredvid drog ut min stol åt mig, var en intressant upplevelse. Jaja, nu ska jag gå och lägga mig innan denna text blir ännu längre, kan ju som ni vet uppenbarligen inte fatta mig kort.
1 kommentar:
Jag blir avis, vill också mingla i studentikosa traditionsenliga sammanhang istället för att sälja gipsskruvar och leecha på taskigt (norskt) bredband. Får se hur jag gör med det. Vill egentligen göra både och, schizo? Ack, så många valmöjligheter och så lite cash! :)
Skicka en kommentar