Raindrops keep falling on my head

Såhär såg jag ut efter att ha sprungit sisådär 100 meter mellan två byggnader (f ö ser det ut som jag har någon brun ful ögonskugga, det har jag inte). Detta hände kl 14 och när vi kom hem vid 18.30 var mina strumpor fortfarande plaskvåta, nice. Det positiva är att det tillkommit ett nytt trådlöst nätverk utan lösenord! Välkommen NETGEAR, nu kommer vi aldrig behöva betala något själva! Visserligen långsammare än en pensionär på bussen, men man måste uppskatta det lilla i livet. I housematesituationen är det fortfarande stiltje, får panik snart. Får inga vettiga mail och människan vi stalkade rätt på via facebook svarade precis och höll på att fixa annat boende. Däremot kommer vi tydligen träffa honom och några andra imorgon kväll, pinsamt. Fast äsch, alla kan hitta alla på vår kära ansiktsbok.

Singing in the rain!

Jag och Sandra har nu tagit skydd i datasalen men just pagar det mest sjuka regnet jag sett sedan jag kom till England! Ingen aska eller sa, vit himmel och OSregn! Mina stovlar ar inte vattentata sa jag ar blot upp till knana, och det droppar fran haret och ogonfransarna. Ska lagga upp bilder nar jag kommer hem om internet fungerar.

La Haine

Hade en jätteskön dag på jobbet för en gångs skull, bara fyra timmars arbetstid och knappt något folk där. Fick även min payslip och istället för att vara på ca 30 pund som jag trodde var den på 163! Sweet. Tydligen ingick helgens jobb, plus att vi fått någon slags julbonus på 22 pund, trevlig överraskning. Jag hann till La Haine (Hatet)! Ska bli flitig gäst på filmklubbens visningar, det är gratis och de ska visa ett flertal filmer som jag vill se eller redan har sett och gillar (plus att de spelade Carla Bruni innan!! Hennes sämsta låt men ändå). Så klantigt att jag inte upptäckt det innan. Filmen var helt ok, skulle nog ge den 6½ av 10 eller så. Den är från 1995, skriven och regisserad av Mathieu Kassovitz som spelar Amélies love interest i den filmen. Vincent Cassel har huvudrollen och spelar galet bra med den rätta slumaccenten på sin franska (vilken jag känner igen oh så väl från Disneyland > Paris-tåget), och hela filmen är svartvit och snygg. Den var ungefär som jag trodde, och slutet är väldigt bra. Tycker dock att både Guds Stad och American History X som är lite samma genre är mycket bättre. Vi har f ö inte fått några mail, damnit. Förut var en tysk här och kollade men han hade inte råd, vilket vi räknat med. Jag, Sandra och hennes kompis träffade honom och fransman i kön till Digital i fredags så vi visste vem det var. Nu ska jag äta laxpaj (77 pence på Sainsbury's och perfekt när man bara inte orkar), har inte ätit något sedan kl 13.

Agencybesök

Det fruktade besöket på agencyn är över och gick väl rätt smärtfritt efter omständigheterna. De var lugna, trevliga och ironiska som vanligt och fick inte något utbrott på oss. Nu har vi lagt ut för depositen och hyran och kontraktet står på oss fem, så den mest extrema pressen med att hitta någon som kan skriva kontrakt imorgon eller så är över, även om vi fortfarande givetvis ska hitta någon som kan betala hyra denna månad. Nu ska jag hoppas in i duschen och sedan är det dags att jobba fyra timmar. Det joobiga är att de ska visa franska filmen "La Haine" som jag velat se jättelänge ikväll på universitetet, men jag kommer antagligen inte hinna dit då jag i stort sett aldrig får sluta prick 6.30 på jobbet (man måste vänta de har räknat klart kassan och bladida). Plus att jag måste plugga lite också, men det får bli inatt. Imorgon blir det heldag med C-kurslektion i written proficiency, föreläsning i language acquisition, svenskalektion samt seminarium i language acquisition. Kommer alltså att ha lektioner nästan non-stop från tio till fem, segt.

Housemates housemates housemates

Lyckades göra klart alla uppgifter i tid, känns bra. Allt jag kan tänka på just nu är housematesituationen, jag vill ju inte bo med första bästa idiot man får tag på. Dagen började illa, en walesare ringde och ville titta på rummet om en timme. Jag och Sandra (själva hemma) speedstädade och gjorde oss presentabla. Tydligen befann sig killen på vår gata där han bodde hos en kompis. När det gått två timmar ringde Sandra och frågade vart han var, då säger puckot att han ändrat sig, han skulle kolla på ett hus imorgon. Jävla idiot, han hade inte tänkt tanken att meddela oss detta?! I skolan hade vi enskilda samtal med Dr Barbara Allen om vår idé till C-uppsatsen. Hon gillade mitt förslag så det känns bra, nu kan jag nörda loss riktigt. På kvällen kom en 20-årig tysk och kollade på huset. Han var trevlig och läser engelska på en språkskola. Det verkar som han gillade oss och huset men han var ev bunden till ett kontrakt hos sin värdfamilj, han skulle kolla upp allt imorgon och maila oss. Har annonserat precis överallt och även facebookat rätt på en enskild person vi hört behöver boende (inledde mailet med "Innan vi säger något annat vill vi bara klargöra att vi inte är konstiga facebookstalkers"), så nu är det bara att vänta. Ska gå till agencyn imorgon på morgonen och är fullkomligt livrädd. Andreas var där idag iaf så de vet hur situationen är. Tydligen hade de sagt att de vill prata med mig, helvete. De hade någon lösning på lager iaf så det löser sig får vi hoppas.

Ny dag, alldeles för mycket att göra.

Idag kommer det två tyskar (de känner ej varandra och kommer på olika tider) och ska titta på huset, har väl inga större förhoppningar att någon av dem kommer att vilja flytta in när vi informerar dem om att utlänningar måste betala massor i förskott men man kan ju hoppas. Har också fått mail från en Walesare som inte har svarat än. Ser inte fram emot att gå till agencyn idag, hu vad jag skäms. För att göra allting ännu jobbigare måste jag skriva 500 ord innan kl 16 om "Man and Nature" och hur man kan göra så att folk ändrar attityd och ser det som att vi lånar jorden av våra barn. Ett flumämne med andra ord, som jag inte är insatt i överhuvudtaget. Ska även skriva ett papper om vad min C-uppsats ska handla om och ha individuell handledning i eftermiddag, plus en tyskalektion genom språkklubben kl 15. Ikväll blir nog ett pubbesök efter våra husvisningar. Fick till slut in min ansökan igår i alla fall, innehållandes sisådär 20 A4. Är nöjd med mitt personliga brev så nu är det bara att hålla tummarna.

Panik

Har varit lite dalig pa att blogga i helgen, vilket har sin forklaring i 8 timmars jobb bade lordag och sondag, samt ovanligt svajigt internet. Nu ar jag tillbaka pa campus och ska lagga sista touchen pa min masteransokan till i host. Har antligen lyckats haffa tva rekommendationsbrev (Per, min gamla spanska- och didaktiklarare, tycker tydligen att jag ar en "perfect student", bara sa att ni vet) sa nu ar det bara finslipning av det personliga brevet som galler, sedan far jag vara nervos och hoppfull tills i maj nagon gang, usch. Igar nar jag kom hem fran jobbet och sag fram emot en riktig degarkvall med fet mat och Sex & the City slapper Charlotte, dagen innan vi ska skriva kontrakt, bomben att hon vill flytta ut for att bo narmare sina kursare. Nu sitter vi alltsa i skiten och det ar svart att koncentrera sig pa allt skolarbete, ansokningar och annat som galler denna vecka. Jag och Klara har i alla fall annonsbombat alla boendesidor + GU-studenter, sa vi far hoppas att det loser sig sa fort som mojligt.

Help the Aged

Det tar inte slut med att folk har slutat legga mig: Nu är klockan halv ett, jag är helt själv hemma och njuter av tystnaden. Alla andra är ute men jag bestämde mig för att vara pigg på jobbet imorgon och inte spendera dagen halvsovandes och törstig. Sådant trams har ju aldrig stoppat mig förut men nu hade jag även fysiska skäl: efter massa dans igår och en heldag på jobbet i konstant rörelse orkar jag knappt stå på benen, det känns som jag har joggat i högklackat eller något. Nu ser jag verkligen fram emot att lägga mig och läsa, kanske ska jag t o m vara duktig och plugga litteratur? Jag är snart 24 år och har tydligen påbörjat den långa vägen mot ålderdom.

Kul!

Nu är klockan halv fem och jag är tillbaka från en skitkul utekväll! Jag, Sandra och hennes kompis från Sverige har varit på Digital. Kul kväll som innefattade bl a Jack Sparrow, random människor, tysk sång, "you're approaching a moving conveyor", pommes frites och en ny soptunna! Nu ska jag duscha, ta på mig jobbkläderna och sova i fyra timmar, sedan blir det jobb, usch. Jag FÅR inte försova mig!

Red red wine...

När söta småflaskor bra (ok, allt är relativt, men i min värld är allt som inte är Englands motsvarighet Euroshopper bra, vad det än gäller) vin kostar £1 styck på ASDA är det ju lika bra att köpa upp sig!

Gardagen

Igar var det sa dags att integrera sig lite med britterna. En kursare till Klara, Annika och Andreas (som aven visade sig bo vagg i vagg) hade organiserat en utgang for alla som pluggar Engelska (litteratur etc) och/eller lingvistik, eller som hon sjalv uttryckte det, de i deras klass samt de hon kande och deras vanner fran andra kurser inom dessa omraden. Vi var val runt 20 pers tror jag, ungefar 50/50 Sociology of Language (Klara, Annika och Andreas kurs) och Language Acquisition (min och Sandras). De andra har dock endast en seminariegrupp och har hyfsad koll pa varandra, medan mitt amne lases av 84 pers och ar uppdelat pa en forelasning samt fyra seminariegrupper. Kande i alla fall en av dem lite halvt da hon ocksa jobbar pa Sports World da och da, sa vi satt och snackade massa skit om vissa aspekter av jobbet samt vissa personer. Forst var vi pa Font (dar dorrvakten kollar leg pa Annika men sager till mig att det ar lugnt och viftar forbi mig fastan jag t o m haller mitt leg i handen, it's official, jag har blivit gammal over en natt), en stor bar i en gammal kyrka eller liknande dar jag inte varit sedan A-kursen. Efter en valdans massa pitchers gick vi vidare till Warm your Soul pa Funky Buddha Lounge for att dansa. Ar inget fan av den klubben direkt, men det var ratt ok fastan jag hade djavulskt ont i magen och inte orkade dansa sa mycket. Saknar lite att ha en sadan dar toppkvall nar musiken ar perfekt och man bara tokdansar i flera timmar med andra som har samma klubbsmak och satt. Veronica, Louise, Marielle och alla A-kursvanner, jag saknar er!

Prospect Literature, och jag forstar fortfarande nada.

Sitter i Pevensey datasal och har precis haft mitt litteraturseminarium. Jag maste verkligen borja forbereda mig grundligt for eftersom jag ar totalt opoetisk (Jag alskar lingvistik, glosor och det mesta dar man inte behover vara "en kreativ sjal") maste jag ha nagon annans ideer att referera till om jag ska saga nagot overhuvudtaget. Lyckligvis har jag och Sandra sadan tur att de ovriga C-kursarna i huset har seminarium i samma amne dagen innan, sa jag hade nagra citat pa lur. Icke, da ska var (unga, ganska snygga) larare fa oss att diskutera tva andra dikter, damnit. Det irriterande ar att smatjejerna i min grupp knappt verkar ha nagon koll heller, de bara svamlar en massa men ar ju kapabla att gora just det, sjalv oppnar jag inte munnen om jag inte har nagon genomtankt och vettigt att saga. Tror jag yttrade frasen "but in what way does this relate to contemporary society?" ca fem ganger under gruppdiskussionen, men 18-aringarna bara fortsatte babbla om att poeten hyllade nagon som skrivit en lapp och lagt pa en stol i skogen, suck.

Vem är du? Vem är jag?

Igar i biblioteket: Jag sitter och skriver. Nagon random kille gar forbi och stannar upp: "Hey... I know you... right?" Jag, forvirrat leende: "Ehm... no..." Killen mumlar nagot och gar ivag. Har jag varit sa mycket i biblioteket att folk dar tror att de kanner mig nu? Jag tycker knappt jag varit dar alls den har terminen, mer lar det bli nar jag kommer igang pa allvar med C-uppsatsen. F o ar biblioteket nu oppet 24 timmar om dygnet, det ni, Sofia A och Emelie!

Jäkla Fransmän

Är inte det här väldigt roligt? Affären har inte mindre än två lappar på franska om att större grupper med skolbarn (min gissning är att de menar språkreseungdomar) inte får komma in. Men de spanska då? De engelska? Är det just fransmän som är extremt jobbiga? Efter närmare eftertanke kanske man kan förstå dem.

Morgonstund har guld i mund

Jag kom upp 8.20 imorse! Otroligt. Efter en god laxmacka, stor cappucchino (jag har inget emot globala kedjor som ploppar upp overallt, med herregud vad man far mer for pengarna om man undviker lojligt dyra Starbucks) och prat med nagra A- och B-kursare (det kanns som man ar totalt isolerad pa C-kursen) kanns allt genast mycket battre. Dessutom har jag nu antligen fixat armbandet pa min nya klocka samt kopt ett Trivial Pursuit for endast tio pund (jag spyr pa Yatzy snart och ska jag vara hemma och spela kan jag lika garna bli allmanbildad). Inhandlade aven "Fornuft och kansla" pa dvd for endast fem pund! Inser att jag bara svamlar om massa skit som ingen bryr sig om just nu, sa jag ska ga och borja pa C-uppsatsen och spana pa hunkiga biblioteksnordar istallet. Fungerar internet nar jag kommer hem lagger jag upp lite bilder senare.

Irriterad och uttråkad.

Finns det något mer frustrerande än en anslutning som vägrar koppla upp sig när man verkligen, verkligen behöver kolla saker på Internet? Tveksamt. Ännu en händelselös kväll hemma i huset är snart till ända och jag har som vanligt använt 80% av tiden till att göra ingenting alls. De övriga har jag spenderat på att sitta och stirra på och omformulera mitt motivationsbrev inför hösten. Jag har äntligen hittat en utbildning jag verkligen verkligen verkligen vill komma in på och det känns som att det är kört. Imorgon ska vi i alla fall till Greenhouse Effect i Hove (pub) på den traditionella ”välkomstfesten” (vet inte om den är kvalificerad att kallas så) för alla GU-studenter, det börjar bli något av en tradition för mig. På morgonen tänkte jag masa mig upp tidigt och äta frukost inne i centrum med samma samling människor. Ok jag ger upp, de senaste dagarna har varit händelselösa och jag har total idétorka. Det måste hända något snart. Jag är PMSig och måste ut ur huset. De kommande dagarna verkar ha lite mer att bjuda på så jag återkommer imorgon, God Natt.

Night Fever

Jag tror att jag direkt efter att ha tagit studenten bytte dygnsrytm helt och hållet. I Norge satt vi uppe och tittade på film och hängde med gulliga grannarna och kollegorna ute i en ganska död småstad utanför Oslo. I Spanien levde vi efter devisen "det är ju bättre att vara ute till sex och uppleva den spanska kulturen, musiken och sangrian än att gå upp tidigt på morgonen, vad ska man göra på förmiddagen liksom?", såhär i efterhand är jag stolt över oss, vi var tre stencoola nittonåringar direkt från en ursvensk håla, vi dansade hela nätterna under fyra månader och fick toppbetyg. I Australien satt jag uppe och pratade med housemates och andra, och gjorde jag inte det pluggade jag franska. På Disney sov jag knappt alls på nätterna utan var till slut så utpumpad att jag somnade överallt så fort jag satte mig ner, förstår fortfarande inte hur jag kunde jobba flera dagar i sträck med mindre än tre timmars sömn per natt. Så många fester att gå på, så många middagar och Sports Bar-besök. I Umeå gjorde den nästan totala avsaknaden av folk jag faktiskt gillade (med undantag från några i korridoren) att jag satt på msn halva nätterna och pratade med kompisar från Disney, vilket i alla fall var positivt för min språknivå. Under A-kursen här i Brighton var det dags för intensivt nattliv igen, var jag inte på en klubb satt jag på pubar eller var på bio, någon gång gick jag tre veckor utan att vara hemma en enda kväll, perfekt! Hade vi lektion kl 10 var det kört för koncentrationsförmågan. B-kursen var nästan likadan. Nu sitter jag här som C-kursare på en dassig internetuppkoppling i ett hus där alla utom en till sover som stockar. Antalet utekvällar ligger nog på samma siffra som antalet hemmakvällar föregående terminer trots att jag aldrig börjar tidigt. Jag ska göra vad jag kan för att ändra på det. Den stora frågan jag ställer mig själv är varför jag i hela friden är uppe till två-tre varje natt? Det finns så mycket jag skulle kunna göra på morgonen och förmiddagen - promenera längs med stranden, motionera, faktiskt äta frukost för en gångs skull, läsa en av alla intressanta böcker jag hittat, "plugga" i biblioteket, etc etc etc. Inget av detta blir av eftersom jag av ren vana är uppe sent och knappt åstadkommer någonting. Kvällens projekt var att skriva ett personligt brev till min masteransökan inför hösten, det är nästan klart nu i alla fall. Imorgon har jag och Sandra gjort en deal att vi båda ska vakna och äta frukost kl tio. Får se hur det går. Nu är klockan 2.36 och jag häller upp lite apelsinsaft och is i mitt stulna ölglas och facebookar lite till.

Engelska Mysterier, del II

Gör som Sandra rekommenderade och låter del II handla om heltäckningsmattor. Här i England är inte heltäckningsmattor något man ser då och då och främst på ställen byggda för sisådär 30 år sedan. Nej, här är de mer regel än undantag. Jag förstår inte riktigt hypen runt det hela, är det för att de ofta har kallare än oss inomhus och därmed vill ha lite extra varma golv? Eller tycker de på allvar att det är snyggt? På universitet finns det heltäckningsmattor överallt och många klubbar har inte heller insett det extremt opraktiska i det hela, väldigt mystiskt. Men det dummaste är ändå heltäckningsmattor i badrummen. Barbara, en kompis jag gick A-kursen med, berättade att när hon bodde i värdfamilj kom tonårsdottern inraglandes på toaletten efter en blöt kväll och spydde - på mattan. Stanken hade suttit kvar i många dagar. Här är vi ändå ganska lyckligt lottade, vi har mattor i sovrummen och that's it.

Party

Så var det dags för en total slödag igen, har inte gjort något vettigt alls men ursäktar det med att jag kan inte vara speciellt aktiv då jag fick för mig att jag absolut skulle ha högklackade skor igår, med extremt ömma vader och fotsulor som logisk följd. Det blev en trevlig kväll och jag fick mot förmodan ett mycket positivt intryck av i stort sett alla A-kursare, det kanske är vettigare folk på våren helt enkelt (förra A-kursen verkade bestå av en tredjedel tjejer med smink och att slänga med håret som största intresse, en tredjedel som fortfarande trodde att de gick på högstadiet och var med i coola gänget, samt en tredjedel normala). Först åt vi tacos här hemma, sedan förfest hos en blivande A-kursare (som fick en Marias kvarlämnade fön i present av C-kursen, det visade sig att hon inte hade med någon så det blev ju perfekt) och sedan Pav Tav. När stället stängde (redan) kl. 2 var vi fem C-kursare och endast två A-kursare kvar! Gammal är äldst alltså. Om några timmar anländer f ö vår sista housemate Charlotte, så nu ska jag städa badrummet.

En sak till...

Köpte öl på Sainsburys (som är mataffärernas motsvarighet till stasi när det gäller id, de godtar inte ens körkort längre utan måste se passet!) förut, och behövde inte visa leg! För några dagar sedan hände samma sak på ASDA och jag var lyriskt, nu börjar jag undra om jag har börjat se sliten ut eller något? Studentkillen i kassan kanske blev distraherad av min brieost, han började pladdra om att han absolut skulle köpa en sådan och han hade inte sett den förut och hans tjej är halvfransk och låter honom inte köpa Sainsburys egna billiga märke och han skulle göra det ändå och ta av pappret innan hon såg. Jaja, kul med roliga Sainsburysmänniskor som omväxling till alla surkärringar eller fjortisar.

Retail Therapy

Har precis tonat håret "svart" (=mörkbrunt på mig) och sitter och slösurfar i väntan på att det ska torka. Hör hur de andra skriksjunger "final countdown" nere i köket men jag har ont i huvudet och är asocial så jag orkar inte gå ner. Jag vill uuut! Jag vill sitta på pubar eller dansa hela natten! Imorgon är det fest hos någon ny A-kursare iaf, ska bli spännande se vilka man kommer skvallra om i vår. Idag har varit en kul dag, vaknade på helt fel sida och började dagen med att ha ett litteraturseminarium (= djuuupa analyser av engelska dikter) där jag som vanligt satt och såg bortkommen ut. Jag och Sandra bestämde oss för att det behövdes lite retail therapy (lägligt eftersom Csn-pengarna kom igår) så vi drog ut på en flera timmars shoppingrunda. Jag lovade mig själv att jag absolut inte på något sätt skulle skriva något inlägg som påminner om en modeblogg, eftersom det är det tråkigaste jag vet. Nu skiter jag i det och lägger ändå upp två bilder på dagens inköp! Det är ju lite Rednexvarning på klänningen men den är fin ändå, och skorna var dagens klipp: 5 pund på rea! Köpte även röda strumpbyxor, rött paraply (mitt har gått sönder) och råttfällan nedan. Nu är det läggdags, ska jobba fyra timmar imorgon och måste vara fit for fight inför festen. Godnatt.

Nu jäklar!

Idag har jag och Sandra varit på 99 p store (allt kostar 99 p, dvs drygt tolv kr) och införskaffat denna. Lägg märke till designen på förpackningen: "blodteckensnitt" på texten och en glad råtta som dansar... Själva fällan ser ju ut som en pappersklämma. Ska bli intressant att se om den överhuvudtaget fungerar. Nu ska vi svisha förbi Sainsbury's och handla lite alkohol till en fest imorgon, ciao ciao.

Of Mice and Men

Nu, lite efter ett på natten och precis när jag ska vara duktig och lägga mig, hoppar givetvis internet igång efter att knappt ha fungerat på hela dagen. Idag har jag inte varit utanför dörren; jag har sovit, städat i fyra timmar, sett på Sex & the City, läst lite language acquisition, gjort svenskaövningar och gloslista, skrivit motivationsbrev till ett sommarjobb jag ska söka, uppdaterat CVn... väldigt spännande med andra ord. Imorgon händer det äntligen något, ska ha första föreläsningen i language acquisition, seminarium två timmar senare, och däremellan har jag och Sandra svenskalektion med en italienare och en kille från Färöarna. Vi är med i universitetets language society där man väljer upp till tre språk att lära sig av andra studenter, plus att man givetvis lär ut sitt modersmål. Idag var det dags att välja inför våren, jag ska fortsätta med tyska (jag och Sandra hade en lektion i höstas eftersom vi sköt upp det hela tiden) och valde även avancerad franska och... holländska. Valde mellan sistnämnda, grekiska och polska och kom till sist fram till att holländska är coolast. Försökte lära mig det på egen hand när jag bodde i Umeå, det enda jag minns idag är hur man säger "Jag är sjuksköterska". Dessutom kan jag säga "eleganta skor" med perfekt uttal eftersom det var med i en reklamfilm för Kodak som jag tvingades se om och om igen på Disneyland. I övrigt har vi fått gäster i huset: möss. Andreas och Annika (de plus Klara är nyinflyttade C-kursare) siktade en i det lilla rummet där vi har kyl och frys, sedan identifierade vi även svarta prickar vid soptunnan i köket som råttbajs (säger man någon gång musbajs? Jag är trött). Sandra lugnade(?) oss med att även de riktigt rika familjer hon au-pairat hos hade möss i köket, så kanske vi kan se oss själva som fullvärdiga Englandsinvånare. Tack för alla kommentarer förresten! Ska börja svara på dem har jag tänkt.

Engelska Mysterier, del I

Jag börjar med det största mysteriet av alla: Varför, varför använder de oftast en kran för varmt vatten och en för kallt?! Är det en kvarleva från gamla tider när man alltid spolade upp vatten i handfatet innan man tvättade sig? Är de inte så tekniskt avancerade så de klarar av att ha en kran? Ingen vet. Som tur är kan man se "normala" kranar ganska ofta nuförtiden, men jag skulle ändå gissa på att de tvådelade är i majoritet. Varmvattnet snabbt blir skållhett, kallvattnet absolut iskallt, och följaktligen återstår bara att snabbt flytta händerna mellan de båda. Idiotiskt. I Universitetsbibblans toaletter har de till och med satt upp lappar med "Caution: water is very hot". Tydligen är dessa en vanlig källa till frustration, en italienare jag känner som pluggar Birmingham skrev en gång "Jag är från Sicilien som är något av ett U-land om man jämför med England, men t o m vi är tillräckligt tekniskt framstående för att använda en kran!" Bilden ovan är f ö från vårt eget badrum, se och lid.

Basshunter invaderar

Nu har Basshundter börjat invadera England. Hade läst lite om detta tidigare men det var först igår jag fick det bekräftat: When you're gone, engelska versionen av Boten Anna, spelades på radio. Mitt i hörde man "My name is Basshunter and I'm from Swiden, this is my smashit When you're gone". Brukar inte britterna vara lite före när det gäller musik?

Jag är inget barn längre!

Miraklet har inträffat: Jag köpte nyss en Caribbean Twist (=fjortisdricka - alkoläsk) på ASDA och behövde inte visa leg! De har stora skyltar där det står att om man ser ut vara under 21 så får man vara beredd på att de kollar leg. Den lilla rödhåriga killen i kassen tyckte alltså att jag såg ut att vara över 21! Hurra!

Kommer precis fran en seg seg litteraturforelasning. Ar sa trist att plugga nagot som man ar totalt ointresserad av. Hela timman handlade i stort sett om en och samma (langa) dikt, usch. Det blev pubquiz igar kvall som planerat, vi kom sist saklart men i mitt lag kunde jag anda briljera med att veta att det sags ske mirakel i Lourdes, att det ar The Jam som sjunger "A town called Malice" samt att det ar Robert Burns som har skrivit "Auld lang syne". Alltid nagot. Nu ska jag borja organisera min masteransokan infor hosten.

Daysleeper

Klockan är 14.21 och jag gick upp för en halvtimme sedan, illa. Var ute igår faktiskt, när jag duschat, tagit på mig myskläder och ställt in mig på att lägga mig tidigt och slöläsa biblioteksböcker (hittade en om varför England och Frankrike är så olika och en om någon som försöker hitta sin italienska pappa, blev nördigt glad eftersom jag funderat på att köpa dessa) kom mina housemates plötsligt på att de ville ut. Jag bangar i stort sett aldrig en utekväll så jag hängde på till Pav Tav, vilket nog inte var så smart eftersom jag verkligen inte var på humör, plus att jag var ensam nykter bland alla fulla då de hade pimplat massa vin till maten. Men men, allt är väl bättre än att sitta hemma och uggla i en stad som är roligast på natten. Idag ska jag slöa, läsa in mig lite till litteraturföreläsningen imorgon samt eventuellt gå på pubquiz. Känns som en bra söndagsplan.

La Playa

Eftermiddag den 12 januari och det är redan folk på stranden och uteserveringar! Det kommer bli så svårt att lämna Brighton i sommar. Tack Jenny för första kommentaren! Mer sådant tack.

Good morning sunshine!

Varje natt innan jag lägger mig intalar jag mig själv att jag ska gå upp tidigt och få ut det mesta av dagen. Varje morgon går jag upp mellan 11.30 och 12.00. Måste verkligen skärpa mig. Idag möttes jag i alla fall av detta när jag drog bort gardinerna, sol! Väldigt välkommet efter flera dagars regn. Jag ska ner till stranden en sväng innan det försvinner, man glömmer bort alldeles för ofta att man bor i en semesterort i charterklass.

Byråkrati.

Allting ska vara så krångligt här, t o m värre än i Frankrike. Jag har varit anställd på Sports World (borde vara brittiska versionen av Intersport) sedan november och hade glömt bort/skjutit upp att skicka in lite papper som de måste ha till någon slags registrering. Blev påmind om detta häromdagen och fick ett papper med en lista på dokument varav jag var tvungen att ge dem kopior på två. Kruxet är att jag bara har ett - mitt pass. EU-fientliga England verkar liksom inte ha fattat hela konceptet med fri rörlighet. Jag försökte förklara för min chef att mitt pass är mitt uppehållstillstånd samt det dokument som ger mig rätt att jobba, men förgäves. Han menade att det är samma för alla och att även britterna måste ha två av dokumenten, jag påpekade surt att de flesta britter nog faktiskt har ett pass och ett brittiskt medborgarskap redan (punkt ett och två på listan). Det hela löser sig i alla fall eftersom jag var beredd på detta och innan Sports World-besöket var och bokade tid nästa vecka för en intervju där jag ska övertyga job centre-människorna om att jag förtjänar ett National Insurance Card - gäller för resten av livet (tror jag) och ger mig massa rättigheter. Till detta måste jag ha med mig jobbkontrakt, ID och, britternas favorit, ett bevis på att jag bor där jag bor (ett till kontrakt alltså, som måste vara officiellt). Jaja, allt ordnar sig med lite fina kläder och oskyldig svensk brytning.

Nu har mitt (hmm...) trådlösa krånglat ett tag så jag har inte kunnat vara online mer än sisådär två minuter i sträck, väldigt frustrerande när man försöker söka CSN med hjälp av sitt BankID.

Den här veckan har än så länge varit ganska lugn, knappt någon lektion och inte så mycket som händer. I onsdags var vi (vi fem C-kursare i huset plus en klasskompis) äntligen äntligen ute en sväng i Brightons nattliv, Casablanca (sangria och spansk musik!) och Oceana (största klubben i stan med flera olika rum som representerar olika ställen i världen - Reykjavik Ice House, NY disco, Parisian boudoir etc) var ställena vi valde att ära med vår närvaro.

Idag hade jag mitt första, fruktade litteraturseminarium. Det gick väl bra efter omständigheterna, jag lyckades komma undan utan att säga allt för mycket. Jag måste ha blivit så feg på senare år, var livrädd för att gå ensam till detta och göra bort mig totalt (min andra kurs, language acquisition, känns däremot lugn eftersom jag faktiskt förstår sådant) och fick påminna mitt mesiga jag om att jag faktiskt läste massor med svåra kurser i Australien för fyra år sedan, helt själv och kolugn. Alla i mitt hus verkar ha olika seminareledare och alla verkar ha olika upplägg. Givetvis hamnade jag i en grupp där vi ska ha "mycket högläsning av dikter" och där nästan hela timmen gick åt till att diskutera två dikter i grupper, svårt att komma undan alltså. Läraren är iaf snygg och ser ut att vara 25-28, alltid något. De andra studenterna däremot är nog 18 eller 19 allihopa, pratade med en av dem som verkligen inte kunde förstå att jag inte bor på campus (där nästan alla förstaårsstudenter bor).

"Jag ska skicka ett Ulf till mail"

Tydligen kan det vara riktigt underhållande att vara (nästan, Sandra körde också en vit kväll som ni ser) ensam spiknykter med tre housemates + klasskompis som pimplar vin och "drinkar" oavbrutet i sisådär fyra timmar.

Pastoral Poetry? Qué?

Vart snyltinternet har strejkat igar och idag sa nu ar man tillbaka i gamla trevliga Pevensey-byggnaden pa campus dar vi hangde var och varannan dag under A-kursen. Nu har iaf skolan dragit igang och igar hade vi var forsta forelasning med britterna, i "Aspects of literary history". Som ni kanske kan gissa kanns det inte riktigt som mitt amne (det ar obligatoriskt for oss) och jag fasar for seminariet, givetvis har de satt alla svenskar i olika grupper. Den timslanga forelasningen bestod av en tomteliknande gubbe som stod och malde om "pastoral poetry", och jag borjade genast undra hur sjutton jag ska klara tentan. Det basta an sa lange ar anda mitt schema, kommer ha tisdagar och onsdagar helt fria och min tidigaste lektion borjar klockan 11, sweet. Det blir nog valdigt mycket att gora dock, kanner att jag vill komma igang med uppsatsen sa fort som mojligt. I ovrigt maste jag se till att bli lite produktiv, sover alldeles for mycket och gor alldeles for lite, jag vill ha en fulltecknad kalender!

Let there be light

En fascinerande grej med engelsmännen är hur de väljer att juldekorera. I Sverige gillar vi ju som bekant det stilrena och klassiska, man ska aldrig gå över gränsen till det smaklösa (förutom det obligatoriska huset i varje stad eller område som diggar ljusslingor så till den milda grad att huset blir någon slags lokal attraktion). Går man runt i stort sett varsomhelst i Sverige en decemberkväll kan man räkna husen som inte har en klassisk adventsljusstake på en hand. Här i England (eller i alla fall i Brighton) är smaken något annorlunda. ”Less is more” är inte ett motto man lever efter när det gäller julpynt, kan man slå fast efter fem minuters promenad var som helst i staden. Ju mer starka färger på ljusslingor och annat, desto bättre. Dessutom ska allting blinka, helst i en nästan epilepsi-framkallande fart. Det spelar ingen roll om man befinner sig i ett random villaområde, på en shoppinggata eller på ett sobert hotell, överallt blinkar det, i alla regnbågens färger. Tittar man in i vardagsrummen hos folk har de i 70% av fallen även en härligt blinkande julgran. Ett favoritmotiv när det gäller att vara kreativ och forma sina ljusslingor verkar av någon anledning vara tåg, vet inte hur många blinkande tåg och lok jag har sett i folks fönster och/eller på deras hus. Tyvärr börjar folk nu plocka ner hela härligheten, men ska försöka fånga några exempel på bild innan det är försent.

Slödag

Sitter och nattsurfar i ett knäpptyst (våra nya housemates går tydligen och lägger sig sisådär tre timmar tidigare än mig) hus efter en extremt slö dag. Har städat badrummet och hittat mitt brittiska kontokort iaf, alltid något. Känns dumt att vara hemma och dega på sin första lördagkväll 2008, men jag har känt mig rätt trött och tråkig hela dagen så det gör inte så mycket. Jag och Sandra kollade på Hairspray, den var riktigt bra faktiskt, bra musik och John Travolta som huvudpersonens mamma (antar att det handlar om någon Grease-flirt eftersom även Michelle Pfeiffer, som har huvudrollen i halvdåliga Grease 2, spelar en viktig roll). Har funderat och funderat på min C-uppsats, tror jag ska göra en jämförande studie i användandet av engelska ord i svensk, fransk och spansk press. Ska givetvis specificera det hela lite mer men det känns ändå som att jag har en hyfsad uppsatsidé att presentera på måndag, tur.

Back in Brighton

Så, here I am, lagom till hela bloggrejen börjar kännas lite passé. Har tröttnat lite på att skriva resdagbok så jag testar att blogga i en termin istället.

Nu är klockan halv tio på kvällen och jag har inte sovit mer än en sammanhängande kvart sedan igår morse, så det är väl inte världens bästa utgångspunkt för att skriva ett bra och originellt första inlägg. Nu är jag iaf tillbaka i Brighton, efter två veckors konstant ätande och slappande. Äsch, skriver mer imorgon när jag kan tänka klart.